Relativt friska
Tack alla ni söta för alla kommetarer! Det värmer väldigt mycket.
Det var ju länge sedan jag skrev nu, och det har hänt en hel del, även om vi mestadels legat i sängläge.
B är klar med dagisinskolningen, och det går jätte bra för honom. Han utvecklas och suger i sig alla ord han hör. Vilket såklart är väldigt roligt att följa.
Sedan har det hänt en annan sak, en jobbig sak. Något som sög ur den allra sista luften ur mig. Men som vi tagit tag i och som nu är på bättringsvägen.
Jag har märkt ganska länge att S har förändrats, fått kort stubin, helst legat i sängen dagarna i ända och sådana saker. Men eftersom jag själv mått så dåligt så har jag verkligen inte orkat att bry mig, mer än att bli arg på honom när han betett sig illa mot B.
Sedan började jag med min medicin (som för övrigt fungerar jätte bra), och jag fick mer ork och började känna livslust igen.
Då slog det mig, då märkte jag, HUR förändrad S hade blivit. Och värre blev det!
Jag började fundera över att S behövde hjälp, och pratade med honom om det... men han blev bara förbannad.
Men tillslut, då låg han i sängen, B satt bredvid och var jätte ledsen.
Då rann det ner en tår ifrån S öga och så sa han; -Älskling, ring vårdcentralen...
Jag frågade varför B var ledsen, och då visade S en trasig motorcykel.
B's favoritmotorcykel, i småbitar.
Dagen efter fick S en tid hos samma läkare jag varit hos, jag följde med som stöd.
Det gjordes uppskattningar över hans tillstånd, och visst, han var också deprimerad!
Nu äter han också medicin.
Just nu pågår min kamp i att övertala (eller i alla fall försöka få honom att förstå) honom om att han MÅSTE ta emot det samtalsstöd läkaren ville erbjuda honom i form av en psykolog. Just för att han ger utlopp för sin dapression i att bli elak och våldssam.
Där är vi idag. Medicinen har gjort sitt och han är idag bättre, men fortfarande skulle han verkligen BEHÖVA den psykologhjälpen för att lära sig hantera sin illska. Ja, jag ska fortsätta tjata... det ledde ju till något bra sist;)
Nu ska jag gå och lägga mig i sängen med B som ligger ocg tittar på "Sason" =Karlsson ;)
Massa kramar
Det verkar som om alla har det kämpigt nu. Men bra att du orkar ta tag i inte bara din sjukdom utan din sambos också. Men tveka inte att be om hjälp om hans humör inte blir bättre. Du kämpar tappert!
Stödkramar!
Åh, tungt för er förstår jag! Men, vilken tur ni har som träffat en läkare som faktiskt erbjuder samtalshjälp som komplement till medicinen! Min man har varit diagnostiserad depression sedan många år, och har endast fått medicin, han anses inte "vara tillräckligt sjuk" för samtal...nu senast sjukskriven sedan mitten av augusti - och då är man ju "för frisk" för samtal - eller?
Lycka till och kämpa på! Hoppas det går bra för er!
Fina du. Det är inte lätt. Nu har det uppstått ytterligare ett problem. Underbart att S fått hjälp men om det någonsin visas någon tendens till våld, mot dig eller B så agera blixtsnabbt!!!! Lova mig det. För B skull.
Kämpa på. Jag finns här i utkanten.....
Säger som Lotta...agera blixtsnabbt!OM!
Men S har säkert inte fått rätt konsentration av läkemedlet i blodet än, det tar några veckor!
bamsekramar till er båda!
...tänker på er och undrar hur det går för er...vet ju av egen erfarenhet (men som anhörig) hur jobbig situatuionen kan vara...påverkar ju hela familjen så mycket. Varma kramar till er!
Hej Fina. Du har inte bloggat på ett tag. Hur går det för er? Finns här
Kram Lotta Vimmelmamman
har själv precis sökt hjälp pga symtom visande på dels stress och dels depression, känner mig irriterad och arg på allt och alla hela tiden.. skit jobbigt. Ska träffa en läkare på tisdag för en uppskattning av mitt tillstånd, har börjat prata med en läkare och ska fortsätta samtal med en beteendevetare. Hoppas o höra hur det gått för er snart igen.
Hej igen
Hoppas ni har det bra. Tänker på er ofta.
Kram Lotta
Stödkramar och stå på dig. Be om hjälp överallt.
Hej! Hur har du det? Det var så länge sedan du skrev och jag hoppas att allt är bra med dig och din familj.
Hejsan!
Har kollat efter dig men inte sett till dig.
Hoppas verkligen att allt är bra med dig/er.
Ta hand om dig!
Hur går det för dig och familjen? Var så länge sedan du skrev. Hoppas at det går framåt, kanske lite kurvigt, men ändå fram.
Hoppas att det är bra med dig och din familj.
Kramar
Hur går det för er????
Tassar in och önskar er en skön Luciakväll!
Kramen
Tänker på dig!
